kiira

Trodde inte att solen kunde me mig så mycket energi som den verkligen gör.  vi har det trots allt rätt mörkt här uppe i några månader och de märks i kroppen. Konstigt nog är det som om kroppen går i ide. Iallfall går den ner något otroligt i varv, och verkligen på sparlåga.. I mitt tillstånd har denna vinter varit jobbigt mörkt. Tålamodet och humöret har svängt. Men snart är de ju vår! och i Maj ska ja få visa mina barn vitsippor blåsippor oh Tabergs sköna skogar i maj månads underbara tid!

Åter igen fick jag stark "hemlängtan" efter att ha varit söder ut några dagar. Riktigt jobbigt. På något sätt känner jag mig så otroligt ensam här uppe. Trots de få underbara människor jag har runt omkring mig.

I morse tog ja med mig barnen till gymmet. De tycker inte det är så kul att följa med mig men ja måste ju ta med dom om ja ska kunna träna på dagarna.. Men frånomed måndag kommer ja smita en timme på måndags eftermiddag när mange är med så slipper barnen vara med..

Nu kommer snart mitt ena fritidsbarn. Ska se om ja kan "spöa" henne i lite wii. Eller om hon har andra planer =)