höst
hösten har kommit till oss, fina färger skönt väder dock en jädrans massa knott ännu..
har hänt en del sen sist.. trappan är på plats, högerhanden är opererad och nu börjar ja kunna använda den igen, varit i kalix med tuva och träffat läkaren ska på vidare utredningar med hennes njurar och fått medicin mot hennes mage, så den inte tjornvar som den gör för henne, även tagit diverse prover på henne. hoppas allt är som de ska!
kiira löper och efter en hel del tänkande så får hon umgås me lippe dena gången med. förra gången släppte hon inte han i närheten, så viantar att de blir likadant denna gången, Kiira och lippe här i hundgården, kiira vill inte vara bland folk när hon löper.
Mange har varit hemma denna vecka för att ta hand om mejja som ja har haft svårt att ta hand om med handen.. nästa vecka är som vanligt, men när ja gör vänster handens operation så ska ja ha vikarie i två veckor som sjukskrivningen egentligen är..
Tuva kolla chihuahuan från beverly hills.. Mejja har mange varit uppe med på natten och ja tog tidigt morgon pass.. helt otroligt att de år 2010 inte finns någon som hjälper de små med tänderna som kommer.. ungen skriker i panik och har inte kunnat sova ordenligt på flera veckor..
ida ska ja
nu fixa lite frukost..
suck
blir så otroligt sur arg besviken irretierad inte förvånad men jävligt arg!!!!! det där jädrans trapphålet! hade en snickare hit under veckan som sa att han kunde komma på lörda, Mange sa att nämen då låter vi T hjälpa till med de o vi anlitar inte snickaren. nu kommer T och säger att han kan komma fört efter 15 tiden. snabbt räknat så har de då¨4½ timme effektiv arbete att hinna göra hålet och fixa iordning så att det är säkert från övervåningen, för senast halv åtta somnar Mejja o då kan man inte börja härja me motorsåg eller vinkelslip eller vad fan som helst! hur fan sak de hinnas. inget alternativ att hålla på söndagen oxå för vi har ju en jädra trappa att sätta ihop då. som ska upp och de ska tapetseras innan det oxå.
och i morgon hade vi ju då planerat att jag o barnen far till happis för att inte vara ivägen här hemma med allt damm o skit som kommer bli.
de blir alltid såhär, ja blir alltid sur o irreterad när T ska hjälpa oss med något, just för att vi alltid blir trappande på tårna och vi får alltid "vänta" eller skjuta upp det som vi planerat. alltid, varför kan inte m lyssna på mig. hellre att ja betalar en snickare några lappar för att vi ska slippa den huvudvärken som detta medför. nu kommer ju ja vara sur o beviken ett jädras tag. för att fara till happis med flickorna är ingen enkel sak, två starka barnviljor som ska underhållas de timmar vi är borta. ingen lätt sak när man är ensam och samtidigt behöver handla.
Vi har ju för tusan bett om hjälp för länge sen, och vi har ju för tusan bett om hjälp för att vi inte kan själva! fan fan fan!!!!